Ännu en gång fick jag tillbringa några fantastiska veckor med Masesgårdens gäster nere i Österrike på den årliga vandringsresan till Bad Hofgastein. Kul att se så många kända ansikten komma tillbaka år efter år.
En dag när vi var ute och gick så stannade vi och ropade bland bergen och ekot kom tillbaka efter någon sekund. Vi väntade bara på att få höra ekot, inget annat. Inga tankar utan helt stilla i knoppen. Vi visste att snart kommer svaret tillbaka. Ett svar som inte dömer, värderar eller ger några råd, utan bara en röst som speglar det vi skickade ut. Vi väntade bara på att få höra ekot av våra egna röster.
I våra dagliga dialoger med våra vänner så är det sällan någon som speglar vår egen inre röst, d.v.s. speglar vad vi verkligen säger om hur vi känner. Vänta i stället och lyssna någon extra sekund, precis som ekot för att förstå sammanhanget. Vi hamnar lätt i att vilja fixa, lösa eller ge goda råd. Vi är inne i våra egna tankar, värderingar och är inte närvarande för att förstå.
Ekot kommer ifrån ett ställe omgivet av berg, som står stadigt och bara finns där och väntar på att du skall ropa ut något som kan speglas tillbaka. I skogen ropar du ibland men det finns inget utrymme för något eko, utan träden står i vägen. Det är precis som med våra tankar, som hindrar oss från att bara lyssna och förstå den andres känslor. Ibland går vi vilse i skogen och är då likna vilsna som när vi inte känner oss förstådda.
Om du skulle vara den klippan för någon i din närhet som samtidigt gav personen utrymme – vem skulle det vara? En klippa som inte dömer eller värderar det som den andra ropar utan reflekterar och förstår de signaler som sägs.
När vi inte svarar eller ger råd till någon annan utan bara är närvarande och lyssnar så hittar oftast personen själv lösningen på sitt dilemma. Vi ropar ut och ekot kommer tillbaka med svaret till oss själva – bara vi väntar en extra sekund. Det är precis som med en chef som bedriver coachande ledarskap idag.
Många gånger räcker det att finnas där som berget som får individen att känna sig trygg, och det enda jag behöver säga är tack för att jag fick gå på samma stig med dig idag ibland bergen.
Mats
”Sök först att förstå och därefter att bli förstådd. ” – Stephen R Covey
