Har du någon gång försökt få upp en burk med sylt men gett upp efter en stund? När du sedan ber om hjälp så vrider personen upp locket utan problem. Du står där och funderar – ”jag gjorde nog förarbetet, för så svag kan jag ju inte vara!”
Det finns ofta två anledningar till varför locket sitter hårt. Antingen är burken helt ny och oöppnad, eller så är den kladdig vilket gör att det sitter fast. Är den ny och oöppnad så kan vi lätta på trycket med en kniv under locket tills vi hör det sköna klickande ljudet och det går att skruva upp. Men ibland sitter locket kvar ändå och du ser ingen lösning på problemet och du har det svårt eller har ingen att be om hjälp. Barnen får äta pannkaka utan sylt idag.
I vardagen sitter vi ibland fast i större problem som vi försöker lösa. Vi vrider och vänder på problemet men det lossnar ändå inte. Antingen kan det bero på att problemet är helt nytt och du behöver lite mer tid eller hjälp för att lätta på trycket med dina tankar och funderingar och känna lite på ”locket” hur hårt det sitter. Men ibland sitter problemet fast liksom kladdig sylt, och hur du än vrider och vänder så lossnar det inte. Nu gäller det att inte ge upp utan kanske be om hjälp, ha lite tålamod, återhämtning eller hämta ny kraft.
När vi går in i viljeansträngning och inte har kontroll över situationen så händer något inom oss som vi ibland inte kan ta på. En känsla av otålighet, stress och oro, och vi har kanske svårt att be om hjälp. Svårt att visa oss svaga, att inte orka eller våga vrida på ”locket”. Vi blir då frustrerade, tålamodet tryter och vi skyller kanske på omständigheterna eller på saker som vi inte kan påverka. Tills vi inser att vi kanske vrider åt fel håll.
Så vad skall vi göra? Fråga dig själv – finns det något annat sätt än det jag gör just nu? Varför är jag otålig? Har jag någon i min närhet som kan hjälpa mig? Vad händer om jag vrider lite mjukare och långsammare?
Hur kan jag ta ansvar och vårda ”burken” genom att hålla ”locket” och ”burken” ren så att den är lättare att öppna nästa gång. Det är något jag själv funderat mycket på.
Många som känner av stressen idag känner att kraven är för höga och känslan av att inte räcka till. Hur kan du som chef, ledare eller kollega vara vaksam och i tid se när personer i din närhet behöver stöd och hjälp? Vad händer om du väntar för länge med att hjälpa till med att skruva upp ”locket”?
The strongest of all warriors are these two: Time and Patience.
– Leo Tolstoi
Mats
